onsdag 19 oktober 2011

Who wants to live forever?

i-tomb, det låter som något som Apple kunnat formulera och kopplingen till Apples "i"-strategi är nog inte helt taget ur intet. Men i-tomb är något helt annat, det är platsen där du digitalt kan vila efter det att du gjort din sista uppdatering på nätet såväl som offline. Det är en virtuell kyrkogård där dina nära och kära kan dödförklara dig och där man kan lägga upp bilder och texter på den som avlidit. Tanken är inte ny, tvärtom, mycket snart då internet kom in i våra liv i början av 90-talet så fanns det virtuella kyrkogårdar (se sökning på virtuella kyrkogårdar här) Skillnaden är bara att i-tomb är en affärsidé som bygger på att när man väl skapat den virtuella minnesplatsen så måste man betala minst 50 US-dollar per år för att platsen inte ska försvinna (det finns dyrare alternativ men minimipriset är 50 US-dollar) och det går att förskottsbetala 20 år framåt i tiden. Eller som i-tomb uttrycker det:

"Kvalitet har ett pris, vårt arv och minnet av våra släktingar förtjänar kvalitet"

Det är kanske ett tecken i tiden...vi vill kanske kunna nå och hedra våra nära på ett enkelt sätt samt även kunna ge möjlighet för fler att besöka platsen där minnena väcks till liv. Inte vet jag, det jag vet är att när jag är död så är jag död, mina spår på nätet kommer att vara otaliga och jag behöver ingen virtuell mötesplats, jag hoppas att jag kanske kan finnas kvar i någons minne. Eller kanske den mycket pessimistiske Schoppenhauer var ngt på spåren då han tillfrågades var han vill bli begravd när han dör, hans svar var: "Det spelar ingen roll, man kommer ändå att hitta mig". Kanske har han rätt idag, det spelar ingen roll var jag begravs, man kan ändå hitta mig och det är på nätet.

Nej...i-tomb är inget för mig och jag vill inte leva för evigt...jag vill nuet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.